tisdag, december 29, 2009

Bebisuppdatering

Idag var det besök på Spec.MVC och jag fick lyssna på hjärtat och se den lilla? på ultraljud igen.

Utanför på parkeringen var det rena skridskobanan så det var med nöd och näppe jag klarade av att ta mig in. Min barnmorska ordnade så att jag skulle få hämta broddar till mina kryckor på eftermiddagen så att jag kunde förflytta mig utomhus dessa kalla dagar. Så nu är det varning på stan! Tant Elisabeth är ute med sina sylvassa broddar :-)

Allt såg bra ut förutom att jag fått ett högre tryck och detta är något som vi ska hålla koll på. Annars så känns det hyfsat bra just nu. Jag känner den lill*a hela tiden regelbundet och jag slipper oroa mig för uteblivna fosterrörelser. Jag kan känna att just nu så lever bebisen i alla fall. Självklart vet jag att allt kan vända blixtsnabbt, men det är en känsla av någorlunda kontroll på läget när jag känner bebisens rörelser. Fast självklart finns det oro över mitt tryck för skulle det bli havandeskapsförgiftning är det alldeles för tidigt för att rädda den lill*... En dag i taget som vanligt...

Jag, Peter, barnmorskan och Vilda tror att det är en liten tjej där inne. Vi får se!

Kram/tant Elisabeth i v. 21+5

Vilde Ville

Ville är nu snart 1 år och 5 månader och upptäcker världen varje dag. Detta gör han genom att höras och synas och klättra högt och lågt. Vilda skrik blandat med djupa skrämselBöö. In i skåp och stänga dörrarna och flytta stolar för att klättra upp på borden och skratta högt av busförtjusning.

Ibland slår han sig för bröstet och låter som ett lejon. Ibland spänner han ut bröstet och magen och springer emot möblerna och stångas som en tjur. Han lyckas flytta möbler utan problen och öppna saker för han är stark som en oxe i nyporna. En favoritsysselsättning är att brottas med Vilda och hon får passa sig så att han inte sliter av henne allt hår.

Ett annat nöje är att öppna lådor och slänga ut alla saker på golvet alternativt byta plats på sakerna mellan olika lådor. Vilde Ville i kombination med vilda Vilda... *pust* Man känner att man lever :-) Det är sanering som behövs när de har röjt fram hemma.

Sådana här lekställen med bollhav, studsmattor, rutschkanor m.m. måste vara tänkt för sådana barn som vi har. Vi besöker sådana ställen mer och mer för de behöver verkligen röja av sig. Undrar om vi föräldrar var likadana när vi var små? Undrar vad det är för en liten filur i magen. En vilding till?

Kram/Elisabeth

Har du tagit bröstens skor?

...Har du tagit bröstens skor? Bröstens skor? Bröstens skor? Ja eller nej!...

Citat från Vilda som sjunger Bro bro breja. När vi talade om att det heter Prästens skor så blev hon jätteilsk. Det heter faktiskt Bröstens skor för det sjunger alla andra på dagis också. Så det så!

Kram/Elisabeth

tisdag, december 22, 2009

Julkul




Fotoroligheter på Jibjab.com Där finns många foto- och filmcollage att ha roligt med :-)
Kram/Elisabeth

måndag, december 21, 2009

Glittriga juliga hälsningar

Årets julhälsning.


Julbesök hos Vendela och Vega 19 december 2009.
Gravidmagen (v.20+2) syns tydligt nu...


Vendela och Vega har fått julbesök och julpyntat av både sina morföräldrar och av oss.
Vilda strödde stjärnpaljetter vid graven.

Dagens juliga kommentar från Vilda när hon såg all snö utanför:
- Jag älskar när det glittrar i snön som glitter, mamma!

Paljetter, glitter, snö och jul... och en 4-årings lycka är gjord!

Med önskan om julefrid och nyårsglans!
/Elisabeth

torsdag, december 17, 2009

Halvvägs!



3 december var jag på rutinultraljudet och allt såg bra ut! Som vanligt är det stor skillnad på blivande föräldrars samtal utanför ultraljudsrummen innan undersökningarna... Allt från tapetval till barnets rum till att undra om barnet är friskt.

Läkaren gjorde sin undersökning, men var ganska stressad och opersonlig. Hon ställde frågor efter att ha skummat igenom min journal och frågade vad som hänt under mina tidigare graviditeter. Jag fick förklara att de inte hittade några "fel" på vare sig Vendela eller Vega. Jag kom dit på kryckor så ett naturligt samtalsämne blev också mina foglossningar. Hon frågade mig varför jag gick på specialistmödravården eftersom foglossningar inte brukar vara ett skäl till att gå just på spec. mödravården. Eh.... Jag har mist två barn i graviditeten? Jaha, det kan ju vara ett skäl. Goddag yxskaft.

Beräknat förlossningsdatum blev 5 maj 2010. Jag blev tillbakaflyttad 3 dagar men det är ganska normalt.

Den här bebisen liggar annorlunda än tidigare barn så jag känner bebisens sparkar annorlunda. Jag känner rörelser men de är långt därinne. Dessutom har jag moderkakan framför ut mot magen samt övervikt kring magen som troligtvis också bidrar. Detta är jobbigt känslomässigt, men jag börjar vänja mig lite nu. Det var nog snarare så att jag var bortskämd med att känna extremt tidigt och starkt med Vilda, Vega och Ville. Vendela var ju första barnet och då känner man inte så tidigt.

Ja, det här med att fotografera magen... Idag har jag gått exakt halvvägs, d.v.s. 20 veckor, och jag borde vara bättre på att fotografera magen. Bebisen ligger inåt så jag har ingen sådan där rund gravidmage som jag haft tidigare. Jag känner mig bara extremt tjock ;-) Får se om jag får till ett foto för bebisens skull i alla fall.

Annars är det som vanligt. Trött, foglossningar, halsbränna, nästäppa... Min barnmorska föreslår att jag ska prova akupunktur eller någon ny metod där man trycker lätt på olika punkter för att lindra foglossningen. Jag själv var lite orolig över om min sjukskrivning kommer att gå igenom, men min barnmorskas ord löd så här: Du ska inte oroa dig över det Elisabeth! Du har inga vanliga foglossningar. Du är handikappad!

Jag tycker inte alls synd om mig för det mesta av foglossningarna är övergående och något helt annat än att drabbas av ett livslångt handikapp. Men visst är mitt liv begränsat just nu. Jag kan inte sitta, stå, gå eller ligga några längre stunder utan måste variera mig. Det är med nöd och näppe jag fixar att hämta barnen på dagis och troligtvis så får vi hitta på någon annan lösning efter jul. Foglossningarna är skit, men allt annat är bra.

Vilda har bestämt att det är en lillasyster i magen för det är det hon vill ha. Lillasyster ska heta Isabella och det har hon varit konsekvent med länge nu. Skulle det bli en pojk ska han få heta Viktor.

En dag i taget, men just nu ser det bra ut.

Kram/Elisabeth

Vildas jul


Vilda ÄLSKAR allt med julen! Här är en bild på när Vilda kom hem från dagis för ett tag sedan. Överlycklig över att ha fått en julgran målad i ansiktet.

Vilda hade svårt att somna för hon var så exalterad över att få baka pepparkakor. Vilda skuttar upp på morgonen för att öppna sina julkalendrar. Vilda planerar med julklappar. Vilda vill skicka julkort till ALLA på dagis...

Den roligaste kommentaren häromdagen är dock; Men mamma! Vet du vad vi har glömt? .... Julmaten!

Kram/Elisabeth

måndag, december 14, 2009

Lussefirande

Vilda var jättebestämd att hon ville vara pepparkaka i år. Inte pepparkaksgumma utan bara pepparkaka. Jag hittade en jättesöt pepparkaksklänning med tillhörande sjalett som inhandlades tillsammans med pepparkakskläder och tomtekläder till Ville. Pepparkakskläderna kom till nytta när vi var på min mormors födelsedagsfirande häromdagen där barnen givetvis gjorde succé.

Igår ordnade vi lussefika hemma med Vilda som lucia och Ville som liten tomte. Det blev pepparkakor och smörgåsar och Vilda fick vara en stor tjej och andäktigt tända ljusen. Äntligen hade jag fått fram adventsljusstaken och två ljus brann samtidigt som Vendelas och Vegas minnesljus fick brinna de också. Idag kopplade jag att, oj, det var visst tredje advent igår och tre ljus skulle tändas. Det känns som om jag inte riktigt hänger med att det snart är julafton.

På förmiddagen idag så var jag på Spädbarnsfonden Västra Götalands lussefirande och fick se tre små söta tjejer. Den storalilla tjejen som var lucia sjöng Sankta Lucia-refreängen på repeat och var i sitt esse.

Dessutom har jag varit på luciafirande på dagis i eftermiddags och sett Vilda som var lucia och Ville som var pepparkaksgubbe. Hjärtat smälter när man ser alla dessa små ljuvliga barn sjunga tipp tapp tipp tapp... Tyvärr hade Peter fullt upp på jobbet som vanligt så här innan jul, men barnens mormor och morfar var med. Både som stolta morföräldrar och som praktisk hjälp för mig i och med mina foglossningar. Det är jag mycket tacksam för. Vilda var så duktig som behöll kliande luciakrona på huvudet hela tiden de sjöng, men efteråt åkte den givetvis av och Vilda busade sig svettig som vanligt. Ville satt nöjd i morfars knä och åt och åt och åt pepparkakor så det sprutade ur öronen. Den lill* i magen passade på att röra på sig under tiden barnen sjöng. Detta gjorde Vilda och Ville också när de låg i min mage. Kanske ett musikälskande barn till?

Jag är så svag för alla dessa barn i lussekläder och givetvis speciellt då mina egna barn. Varje år så är det viktigt med inköp av lussekläder och det brukar bli två olika uppsättningar till varje barn. Kameran går för högtryck och det gäller att vara snabb innan huvudbonaderna åker av. Jag har pratat med andra mammor som lånar kläder, köper begagnat eller t.o.m. struntar i lussekläder och det finns inte i min värld. Jag tror, förutom att barnen är så söta, att det hänger ihop med alla år av barnlängtan då vi fick julkort efter julkort med utklädda barn och jag var så ledsen över att inte få uppleva det själv. Nu tar jag igen det med råge! Visst är det en kostnad med lussekläder, men det finns många andra saker som jag utan problem håller igen på istället.

Nu får jag ta hand om två speedade övertrötta barn...

Varm kram/Elisabeth

lördag, december 12, 2009

Sanningen om att vara mamma

Kläder:
Första barnet: Du börjar använda mamma kläder så fort du blivit med barn.
Andra barnet: Du har dina vanliga kläder så länge som möjligt.
Tredje barnet: Dina vanliga kläder är dina mammakläder...

Barnets namn:
Första barnet: Du lusläser alla namn böcker som finns och provar olika stavningar.
Andra barnet: Någon måste väl döpa sitt barn efter moster Agda så det kan väl lika gärna vara du.
Tredje: Du slår upp en bok blundar och pekar. Carl-Rutger det får duga.

Förberedelser inför förlossningen:
Första: Du övar andningen regelbundet.
Andra: Du orkar inte öva eftersom du kommer ihåg att förra gången så gjorde det absolut ingen skillnad.
Tredje: Du ber om bedövning i åttonde månaden.

Barnets kläder:
Första: Du tvättar bebisens kläder, ordnar dem systematiskt efter färgerna och viker dem fint.
Andra: Du kollar kläderna för att se om de är rena, men slänger bara de med mörkast fläckar.
Tredje: Varför skulle inte en pojke kunna ha rosa kläder?!

Saker att oroa sig för:
Första: Vid minsta lilla tecken på att allt inte är som det ska - ett kort skrik eller vad som helst så plockar du upp babyn.
Andra: Du plockar upp babyn först när dess skrikande blir så högljutt så att det kan väcka din förstfödda.
Tredje: Du lär din treåring hur man vrider upp bebisens mekaniska leksaker.

Barnvakt:
Första: Första gången du lämnar barnet hemma med barnvakt så ringer du hem 5 ggr.
Andra: Precis när du går ut genom dörren så kommer du på att du kanske skulle lämna ett telefonnummer där du kan nås.
Tredje: Du säger till barnvakten att bara ringa om hon ser blod.

Hemma:
Första: Du tillbringar större delen av dagen med att bara titta på babyn.
Andra: Du tillbringar en del av dagen med att se till att ditt äldre barn inte kväver eller knuffar babyn.
Tredje: Du tillbringer en liten del av dagen med att gömma dig från barnen.

fredag, december 11, 2009

Ljuständning 13 december kl.19.00


Andra söndagen i december, för trettonde året i rad, så tänds ljus för alla saknade och älskade barn. Jag har varit med och tänt ljus sedan 2002 och det är en fin symbolisk handling till minne av våra barn.

Läs mer här och sprid gärna informationen vidare.

Varma hälsningar/Elisabeth

tisdag, december 08, 2009

Vilda och Ville




Jag hinner inte alltid skriva så mycket i bloggen, men några foton på barnen kan jag bidra med. Vilda och Ville poserar på sina dagisfoton från oktober 2009. Syns det att mamma älskar Me&I-kläder?

Kram/Elisabeth